Den 26-åriga supertalangen var en ”self made” expert på sociala mediestrategier och digitala marknadsanalyser. Hon hade redan under sin gymnasietid jobbat extra åt företag och hjälpt dem nå nya målgrupper med goda resultat. Istället för att fortsätta på högskola eller Universitet hade hon gått rätt in i arbetslivet. Efter två veckor på sin nya arbetsplats kastades hon in i projektet med företagets största kund. Den resterande projektgruppen bestod av högutbildade akademiker, och seniora experter som arbetat länge med liknande projekt. Ingen frågade om hennes perspektiv och när hon själv tog taltid och redogjorde för sina förslag på idéer möttes hon av kommentarer som: ”jamen hur kan du något om detta, du har ju inte ens en riktig utbildning”. Efter flera liknande situationer valde hon att lämna organisationen.

Det globala företaget, med huvudsäte i Sverige, hade som ambition att öka andelen internationella medarbetare och öka den interna rörligheten inom företaget. Genom riktade internrekryteringar lyckades de tillfälligt öka andelen medarbetare från de andra landskontoren att flytta till Sverige. När deras tillfälliga arbetskontrakt var slut flyttade de flesta dock snabbt tillbaka till sitt hemland. Givetvis undrade företaget varför och svaren de fick hade ett tydligt mönster: ”Ingen hade tillfrågat dem att stanna eller uppmuntrat dem att förlänga tjänsterna – utan hade förutsatt att de skulle resa tillbaka hem”. Vissa av icke-svenskarna ville visserligen tillbaka, men de flesta hade velat stanna längre. Vad hade hänt om de svenska medarbetarna, trotsat sina antaganden om sina internationella kollegor, och ställt de frågor eller uppmuntrat dem på ett sätt de inte gjorde?

Den partnerägda rådgivningsbyrån hade som ambition att ”bryta vithetsnormen” och jobbade hårt för att hitta kandidater för sommarpraktiken som hade annat ursprung än de befintliga medarbetarna. På en av landets högskolor hittade de två utlandsfödda svenska studenter med både bra referenser och höga betyg.

Om studenter gjorde bra ifrån sig under praktiken var det vanligtvis standard att praktiken övergick till en anställning. Men i det här fallet blev det inte så, trots att de två studenterna hade utmärkt sig för att vara lojala och högpresterande långt utöver det vanliga. Skälet var att några partners på byrån var bekymrade över deras ”hårda jargong” och vad ”klienterna skulle tycka”. Vad hade hänt om de istället vågade anställa studenterna, låta klienterna själva avgöra om denna ”jargong” stod i vägen för ett bra samarbete eller inte? Kanske hade byrån gått i bräschen för en förändring i en homogen bransch och visat att talanger både kan se ut och prata på olika sätt utan att påverka kvalitén på rådgivningen.

I enkäter och fokusgrupper hade konsultbolaget insett att de som arbetsgivare inte såg på nyblivna föräldrar på samma sätt som de såg på andra medarbetare. Att det tog för lång tid att komma tillbaka i full fart efter en föräldraledighet, samtidigt som det var just efter att ha varit borta från jobbet en längre tid som många var extra sugna på att jobba.

För att underlätta för personer som kom tillbaka upprättade företaget ett slags bokslut för medarbetaren – både före och efter föräldraledigheten. Dokumentet skulle bli ett minnesdokument inför att medarbetaren skulle återvända efter föräldraledigheten. Väl tillbaka på jobbet skulle det genomföras ett utvecklingssamtal då medarbetare och chef gemensamt skulle skapa en ny utvecklingsplan som tog hänsyn till eventuella nya förmågor och behov hos medarbetaren. En fantastisk rutin! Men när de manliga nyblivna föräldrarna frågade sina chefer om att göra ett sådant bokslut möttes de av döva öron. ”Vadå, ska du vara föräldraledig? Detta initiativ är ju för våra kvinnliga medarbetare”.

Konsumentföretaget etablerade sig i den asiatiska regionen. Försäljningen gick inte som väntat. Visserligen var anledningarna till det flera, men den största handlade om pris och kvalitet – och om produktutvecklarnas fördomar. De trodde att kunderna från Asien gillade billiga varor och det var okej att tumma på kvaliteten. Men i själva verket var det grym design och hög kvalitet som efterfrågades på den asiatiska marknaden.